Böcker, filmer & kultur, Livet som Vegan

Barnsligt förtjust i prinsess-sagor

Cinderella

Såg häromkvällen filmen Cinderella som kom ut 2015. Om jag var extra emotionell just då vet jag ärligt talat inte, men efter filmen satt jag och småsnyftade för mig själv. Nu i efterhand kan jag tycka att jag var lite fånig, men å andra sidan är jag faktiskt glad att en film lyckats beröra mig. Tyvärr har jag stött på alldeles för mycket dålig film på senaste tiden. Det blir ingen recension här, nej ha inga förväntningar. Jag ska bara i korta drag försöka sätta ord på vad det var jag kände.

 

Det som direkt kommer till min tanke är närvaron av godhetkärlek, medmänsklighet i samexistens med dess raka motsatser, ondska, hat, svartsjuka.  Alla filmer har väl de här inslagen kanske du tänker nu. Jo, så är det. Men i den här filmen tycker jag att man har porträtterat elementen på ett mycket tydligt och talande sätt, inga krafter sparade på att få fram budskapet, något som kanske är typiskt sagor i o för sig. Jag antar att det är därför jag gillar sagor. Speciellt gillar jag prinsessor. När jag var liten och fick frågan om vad jag ville bli när jag blir stor så tyckte jag att det var jobbigt att svara. Alla andra ville bli läkare och astronauter, poliser och lärare. I smyg ville jag bli prinsessa. Jag höll det oftast för mig själv, jag menar vem kan på allvar tro att man kan bli prinsessa? Även en liten tjej kan inte vara så naiv. Saken är den att jag aldrig trott att jag ska bli det, åtminstone inte i den bemärkelsen att representera eller styra ett land.  Ordet prinsessa betyder så många andra saker för mig.

 

Prinsessan i den här filmen, Askungen, hon är otroligt kärleksfull. Som vegan reagerar jag kanske extra starkt på att hon är så otroligt vänlig och omtänksam mot djuren. De är hennes vänner, och hon förminskar dem inte. Jag tror att det här kanske är den främsta orsaken till mina filmtårar. Varje dag möts man av så mycket motstånd från sin omgivning. Att bli vegan var en av de absolut bästa saker jag någonsin gjort i hela mitt liv, och det är något jag vet att jag aldrig kommer ge upp, det är så självklart. Men samhället och människorna ser det absolut inte som en självklarhet, snarare som något extremt och ohälsosamt. Att bli konstant motarbetad tar på krafterna, och det är så otroligt skönt och befriande när man får sin vision och livsstil bejakad, som något positivt. Filmen är befriade på många sätt för mig, kanske inte vegan-vänlig rakt igenom, men mycket mer än de flesta andra filmer. Jag vill också kunna sjunga och prata med djuren. Det skulle vara en ”dream come true” 🙂

Crown_Stockholm_Sweden

Namnet Sara betyder bland annat prinsessa. Det får duga för mig. Och att upprepa mantrat ”Let me adjust my crown and get my day started”  så många gånger att det till slut växer ut en krona på mitt huvud.

2 Kommentarer